395px

A Canção dos Ladrões

Ksmb

Rövarnas Visa

Ja, vi ska ut på rövarstråt,
ja, vi ska ut och röva,
men bara sånt vi kommer åt
och sånt vi kan behöva.
Nu är det mörkt kring stad och land,
Nu drar vi iväg med vår säck och vår spann,
men annars så tar vi så lite vi kan
både Kasper och Jesper och Jonatan.

Vi går till Kamomilla stad
till bageributiken.
Där tar vi bröd och lemonad,
så ingen blir besviken.
Det händer väl att Jonatan
vill ha en polkagris ibland.
Men annars så tar vi så lite vi kan,
både Kasper och Jesper och Jonatan.

Ja, Jonatan ska alltid ha nåt att tugga på...

Vi vet så väl var vi ska ta't
vi har så goda nerver.
Hos slaktarn tar vi lejonmat
och fläsk och köttkonserver,
och oxfilé är gott minsann
och prickig korv går också an.
Men annars så tar vi så lite vi kan,
både Kasper och Jesper och Jonatan.

Ja, lite måste man ju ha för att kunna leva...

Men vi behöver också guld,
det tar vi om vi kan det,
och när vi sen fått säcken full,
så drar vi ut till landet.
Då är vi hungriga minsann,
och mat vi lagar åt varann,
men annars så gör vi så lite vi kan,
både Kasper och Jesper och Jonatan.

Ja, vi gör som vi gör vi...

A Canção dos Ladrões

Sim, vamos sair para a vida de ladrão,
Sim, vamos sair e roubar,
Mas só o que pudermos pegar
E o que a gente precisar.
Agora está escuro pela cidade e pelo campo,
Agora vamos embora com nosso saco e nosso balde,
Mas, de resto, pegamos o mínimo que dá
Tanto o Kasper quanto o Jesper e o Jonatan.

Vamos para a cidade de Kamomilla
Na padaria da esquina.
Lá pegamos pão e limonada,
Para ninguém ficar na fossa.
Às vezes o Jonatan
Quer um pirulito de vez em quando.
Mas, de resto, pegamos o mínimo que dá,
Tanto o Kasper quanto o Jesper e o Jonatan.

Sim, o Jonatan sempre precisa de algo para mastigar...

Sabemos bem onde vamos pegar
Temos nervos de aço.
Na casa do açougueiro pegamos carne de leão
E carne de porco e enlatados,
E filé mignon é bom, com certeza
E linguiça apimentada também serve.
Mas, de resto, pegamos o mínimo que dá,
Tanto o Kasper quanto o Jesper e o Jonatan.

Sim, um pouco a gente precisa para viver...

Mas também precisamos de ouro,
Se pudermos, vamos pegar,
E quando tivermos o saco cheio,
Vamos para o campo.
Então estamos com fome, com certeza,
E fazemos comida um para o outro,
Mas, de resto, fazemos o mínimo que dá,
Tanto o Kasper quanto o Jesper e o Jonatan.

Sim, fazemos do jeito que fazemos...

Composição: