Hon Drmmer Att Hon Andas
Sol i den svarta jorden
Amuletten tummas av
Den bars mot ett brst
som lngtade ut
Ett skepp byggdes fr ett hav
(Unga mn och kvinnor
nerfr forsarna vid Agnefit
"Det str en stad i det
gnistrande vattnet"
och floderna leder alla dit
Trnorna skriker ver skren i mars
nr isarna har gtt
Nr laxen kastar sig krnger dom ner
och ut
p havet som r silverbltt och stort
nog att bra en rymd och ett
ventyr fr en fot
som har trampat den svarta jorden
Med rastlshet i blodet
gav dom sig av fr att ge namn
t ett land
Och hr r vi idag
en kvinna en man
Fjorden r en vg av vgor
Frn hjderna br den rtt ut
till en sago lngt i fjrran
Dit seglar stormfgel och trut
Dr gr ett skepp med spnda segel
Skepp som slungas ver vattnet
Solen skiner ver Lindisfarne
Guldet glimmar som elden i natten
Dom flydde land fr frihets skull
och stllde hus i Labrador
Tog Paris och grundade Dublin
och gav sig ut
p den vilda vldiga Atlantens
sjungande sj
I Afrika i Grekland
skulle ngra av dom d
Lngt frn fjllen ver fjordarna
lngt frn dom, gamla gra grdarna
Dom gav sig av och klippte fr gott
sina band
Och hr r vi idag
en kvinna en man
Hon drmmer att hon andas in
Hon drmmer att hon andas ut
Jag ligger vaken; hon lgger sig
med kroppen som en knut
Jag nskar att jag hade skepp
och folk att ta ombord
Lossa dessa hrda grepp
Vck upp mitt trtta blod
Dom flydde land fr ventyr
frn hunger och frn hat
Fria mn och kvinnor
dom gav sig ut
Bort mot horisontens gckande rand
dom gav sig av fr att ska efter land
Bort
Sonhos de Liberdade
Sol na terra escura
O amuleto se desgasta
A barra contra um peito
Que ansiava por liberdade
Um navio foi construído para um mar
(Jovens homens e mulheres
Descendo as cachoeiras em Agnefit
"Há uma cidade nas
Águas cintilantes"
e os rios levam todos até lá
Os espinhos gritam sobre a areia em março
Quando as geleiras derretem
Quando o salmão se joga e se contorce
E sai
Para o mar que é prateado e grande
O suficiente para abrigar um espaço e uma
Aventura para um pé
Que pisou na terra escura
Com inquietude no sangue
Eles partiram para dar nome
A uma terra
E aqui estamos hoje
Uma mulher, um homem
O fiorde é um caminho de ondas
Das alturas, ele se estende
Para um conto distante
Para onde navegam a gaivota e o trinta-réis
Lá vai um navio com velas esticadas
Um barco que se lança sobre as águas
O sol brilha sobre Lindisfarne
O ouro brilha como o fogo na noite
Eles fugiram da terra por liberdade
E ergueram casas em Labrador
Tomaram Paris e fundaram Dublin
E partiram
Para o vasto e selvagem Atlântico
Cantando no mar
Na África, na Grécia
Alguns deles lá
Longe das montanhas sobre os fiordes
Longe deles, das antigas e cinzentas fazendas
Eles partiram e cortaram de vez
Seus laços
E aqui estamos hoje
Uma mulher, um homem
Ela sonha que respira
Ela sonha que exala
Eu estou acordado; ela se deita
Com o corpo como um nó
Eu gostaria de ter um navio
E pessoas para embarcar
Soltar essas garras duras
Despertar meu sangue cansado
Eles fugiram da terra por aventura
Por fome e por ódio
Homens e mulheres livres
Eles partiram
Rumo à linha do horizonte
Eles partiram para buscar uma terra
Longe.