Tradução gerada automaticamente

Döden
Manegarm
Döden
Döden
Ovan månljusa tallkronors rand
Ur stjärnbeströdda djup
I natt rider döden, på sin järnskodda best
Som ett svart moln i flykt
följer hans vingade hov
de som bådar om ett slut
Sveper moltyst fram
Spränger fram genom den kalla natten
Malströmmar kring hovarnas stål
Ledsagar de dömdas själar, vars sand runnit ut
Härförare in i oändlighet
Bringare av evig frid, smärtans förlösare
Väktare av tid
En iskall vind från himmelens djup
Tre är slagen på min dörr
Kallt är hans bleka grin
Ett sista korn faller mot timglasets botten
I natt rider jag med döden
Tar min plats i hans hov
Ovan månljusa tallkronors rand
Ur stjärnbeströdda djup
I natt rider döden, på sin järnskodda best
Som ett svart moln i flykt
följer hans vingade hov
de som bådar om ett slut
Sveper moltyst fram
En iskall vind från himmelens djup
Tre är slagen på min dörr
Kallt är hans bleka grin
Ett sista korn faller mot timglasets botten
I natt rider jag med döden
Tar min plats i hans hov
En iskall vind från himmelens djup
Tre är slagen på min dörr
Kallt är hans bleka grin
Ett sista korn faller mot timglasets botten
I natt rider jag med döden
Tar min plats i hans hov
(English translation) Title: Death
Over the skylone of moonlit pinetree crowns
From star-scattered depths
Tonight Death rides
On his iron-shod beast
Like a black cloud in flight
His winged hoof follows
They who portend an ending
Sweep along silently
Rides through the cold night
Maelstroms about the steel of the hooves
Guides the doomed spirits
Whose sand has run out
Commander into infinity
Bearer of eternal peace
Reliever of pain
Watchman of time
An ice cold wind
From the depths of heaven
Three are the raps on my door
Cold is His pale grin
One last grain of sand falls
To the bottom of the hourglass
Tonight I ride with Death
Take my place at his court
Morte
Morte
Acima da borda das copas de pinheiros iluminadas pela lua
Das profundezas salpicadas de estrelas
Esta noite a Morte cavalga,
Em sua besta de ferro
Como uma nuvem negra em fuga
Seu casco alado segue
Aqueles que anunciam um fim
Deslizam silenciosamente
Cavalga pela noite fria
Redemoinhos ao redor do aço dos cascos
Guiando as almas condenadas,
Cuja areia se esgotou
Comandante rumo à eternidade
Portador da paz eterna,
Redentor da dor
Guardião do tempo
Um vento gelado
Das profundezas do céu
Três batidas na minha porta
Frio é seu sorriso pálido
Um último grão de areia cai
Para o fundo da ampulheta
Esta noite eu cavalgo com a Morte
Ocupo meu lugar em sua corte
Acima da borda das copas de pinheiros iluminadas pela lua
Das profundezas salpicadas de estrelas
Esta noite a Morte cavalga,
Em sua besta de ferro
Como uma nuvem negra em fuga
Seu casco alado segue
Aqueles que anunciam um fim
Deslizam silenciosamente
Um vento gelado
Das profundezas do céu
Três batidas na minha porta
Frio é seu sorriso pálido
Um último grão de areia cai
Para o fundo da ampulheta
Esta noite eu cavalgo com a Morte
Ocupo meu lugar em sua corte
Um vento gelado
Das profundezas do céu
Três batidas na minha porta
Frio é seu sorriso pálido
Um último grão de areia cai
Para o fundo da ampulheta
Esta noite eu cavalgo com a Morte
Ocupo meu lugar em sua corte



Comentários
Envie dúvidas, explicações e curiosidades sobre a letra
Faça parte dessa comunidade
Tire dúvidas sobre idiomas, interaja com outros fãs de Manegarm e vá além da letra da música.
Conheça o Letras AcademyConfira nosso guia de uso para deixar comentários.
Enviar para a central de dúvidas?
Dúvidas enviadas podem receber respostas de professores e alunos da plataforma.
Fixe este conteúdo com a aula: