Ägirs Vrede
I stiljte vi ligger i havets famn
Kvällen likt solen vandrar hän,
Bortom ruvar stormens här
Vrider sig i väntan...
En skugga faller över vårt skepp
Bådar om havets svala död,
Det nalkande stormande vredet
Blottar sin skummande käft...
Hör till vågors dån
Vi fara till ran
Ägirs vrede är döden...
Vatten väter kroppen
Kyler och dränker
Ägirs vrede är döden...
Vågor, sänker draken i mörker, släcker dess eld
Stormen, river och sliter i seglet, splittrar trä
Krossad, av havets herre, kluven itu.
Slaget, till spillror är skeppet, av ägirs vrede
A Ira de Ägir
Na calma, vocês estão nos braços do mar
A noite caminha como o sol, vem pra cá,
Além, a tempestade se esconde
Se contorcendo na espera...
Uma sombra cai sobre nosso barco
Pressagia a fria morte do mar,
A ira tempestuosa que se aproxima
Mostra sua boca espumante...
Ouça o rugido das ondas
Estamos indo para o fim
A ira de Ägir é a morte...
Água molha o corpo
Esfria e afoga
A ira de Ägir é a morte...
Ondas, afundam o dragão na escuridão, apagam seu fogo
A tempestade, rasga e puxa a vela, despedaça a madeira
Destruído, pelo senhor do mar, partido ao meio.
O barco, em pedaços, é o resultado da ira de Ägir.