Vargarna
Det var nåt i din röst som fick mig att söka tröst
Det var nåt i din storslagna styrka
Så jag lämnade flocken och vandrade ensam med dig
Och det borde vart svårt för ni höll mig så hårt
Men jag fick något annat att dyrka
Men ju längre jag kom desto närmare följde ni mig
Men jag lämnade er för att se något mer
Men i mörkret runt om mig blir ögonen fler
Dom viskar, följ med oss igen
Vargarna
Dom blir fler varje natt och dom gör mig besatt
Vargarna
Lockar mig till duell månen skiner ikväll
Vargarna
Dom kallar på mig
Vaknar upp varje natt svettig av era skratt
Och min rädsla sprids snabbt genom vinden
Ja min doft sipprar ut till en väntande, törstande flock
Så jag kryper intill och det enda jag vill
Är att vakna och omfamna solen
För det enda jag tror på idag det är sägner och skrock
När jag tog mitt beslut då begav vi oss ut
Men nu verkar det som våran resa är slut
I mörkret blir ögonen fler
Vargarna...
En morgon kan va väldigt tom som idag
När man vaknar ur drömmen man älskar
Och du skulle, det var jag säker på, ej komma hem
Det var nåt i din röst som fick mig att söka tröst
Men jag vet att ju längre jag väntar
Desto svårare blir det att finna gemenskap igen
Så om du lyssnar en stund när som månen är rund
Kan du urskilja skallet från mig nån sekund
Det enda som söker sig bort
Vargarna...
Os Lobos
Havia algo na sua voz que me fez buscar consolo
Havia algo na sua força grandiosa
Então eu deixei a matilha e caminhei sozinho com você
E deveria ter sido difícil, pois você me segurava tão firme
Mas eu encontrei algo mais para adorar
Mas quanto mais eu ia, mais perto vocês me seguiam
Mas eu deixei vocês para ver algo mais
Mas na escuridão ao meu redor, os olhos se multiplicam
Eles sussurram, venha com a gente de novo
Os lobos
Eles ficam mais numerosos a cada noite e me deixam obcecado
Os lobos
Me atraem para o duelo, a lua brilha esta noite
Os lobos
Eles me chamam
Acordo toda noite suando com suas risadas
E meu medo se espalha rápido pelo vento
Sim, meu cheiro se infiltra em uma matilha sedenta e à espera
Então eu me arrasto para perto e a única coisa que quero
É acordar e abraçar o sol
Pois a única coisa em que acredito hoje são lendas e superstições
Quando tomei minha decisão, nós saímos
Mas agora parece que nossa jornada chegou ao fim
Na escuridão, os olhos se multiplicam
Os lobos...
Uma manhã pode ser muito vazia como hoje
Quando você acorda do sonho que ama
E você não viria, disso eu tinha certeza, para casa
Havia algo na sua voz que me fez buscar consolo
Mas eu sei que quanto mais eu espero
Mais difícil fica encontrar companhia novamente
Então, se você ouvir por um momento, quando a lua estiver cheia
Você pode distinguir o uivo que vem de mim por um segundo
A única coisa que busca se afastar
Os lobos...