Döden

Ovan månljusa tallkronors rand
Ur stjärnbeströdda djup
I natt rider döden, på sin järnskodda best

Som ett svart moln I flykt
Följer hans vingade hov
De som bådar om ett slut
Sveper moltyst fram

Spränger fram genom den kalla natten
Malströmmar kring hovarnas stål
Ledsagar de dömdas själar, vars sand runnit ut

Härförare in I oändlighet
Bringare av evig frid, smärtans förlösare
Väktare av tid

En iskall vind från himmelens djup
Tre är slagen på min dörr
Kallt är hans bleka grin
Ett sista korn faller mot timglasets botten
I natt rider jag med döden
Tar min plats I hans hov

Ovan månljusa tallkronors rand
Ur stjärnbeströdda djup
I natt rider döden, på sin järnskodda best

Som ett svart moln I flykt
Följer hans vingade hov
De som bådar om ett slut
Sveper moltyst fram

En iskall vind från himmelens djup
Tre är slagen på min dörr
Kallt är hans bleka grin
Ett sista korn faller mot timglasets botten
I natt rider jag med döden
Tar min plats I hans hov

En iskall vind från himmelens djup
Tre är slagen på min dörr
Kallt är hans bleka grin
Ett sista korn faller mot timglasets botten
I natt rider jag med döden
Tar min plats I hans hov

morte

Acima da borda da coroa do luar
De profundidades dispersas em estrelas
Na noite, a morte se desloca melhor em sua bainha de ferro

Como uma nuvem negra eu fujo
Segue seu casco alado
Aqueles que se curvam para um fim
Varre o mais grosso para a frente

Soprando através da noite fria
Correntes de moagem ao redor do aço dos cascos
Acompanhe as almas dos condenados, cuja areia acabou

Mestre em infinito
Queimadores da paz eterna, o libertador da dor
Guardião do tempo

Um vento gelado das profundezas do céu
Três são espancados à minha porta
Seu sorriso pálido é frio
Um último grão cai para o fundo da ampulheta
Esta noite eu ando com a morte
Toma o meu lugar na corte dele

Acima da borda da coroa do luar
De profundidades dispersas em estrelas
Na noite, a morte se desloca melhor em sua bainha de ferro

Como uma nuvem negra eu fujo
Segue seu casco alado
Aqueles que se curvam para um fim
Varre o mais grosso para a frente

Um vento gelado das profundezas do céu
Três são espancados à minha porta
Seu sorriso pálido é frio
Um último grão cai para o fundo da ampulheta
Esta noite eu ando com a morte
Toma o meu lugar na corte dele

Um vento gelado das profundezas do céu
Três são espancados à minha porta
Seu sorriso pálido é frio
Um último grão cai para o fundo da ampulheta
Esta noite eu ando com a morte
Toma o meu lugar na corte dele

Composição: