Sand
Alla verkar veta vem jag är
I alla fall dom gånger jag gör fel
Alla känner mig förutom jag
Jag som knappt bestämt vem jag vill va
Fin och ful och allting däremellan
Aldrig mer, men kanske en gång till
Jag vill ha det ofta, ha det sällan
Jag vet vad jag vill, jag vet ingenting
Känns som jag är gjord utav sand
Jag bygger högt och rasar ibland
Hittar mig nån helt annanstans
Där jag kan börja om, starkare imorrn
Känns som jag är gjord utav sand
Jag bygger mina murar för hand
River dom och testar mig fram
Så jag kan börja om, större nästa gång
Just när jag tror jag har hittat hem
Ska jag packa väskorna igen
Jag vill inte ha någonting för lätt
Måste våga trampa lite snett
Stark och svag och allting däremellan
Aldrig mer, men kanske en gång till
Jag har inget val, jag måste välja
Jag vet vad jag vill, jag vet ingenting
Känns som jag är gjord utav sand
Jag bygger högt och rasar ibland
Hittar mig nån helt annanstans
Där jag kan börja om, starkare imorrn
Känns som jag är gjord utav sand
Jag bygger mina murar för hand
River dom och testar mig fram
Så jag kan börja om, större nästa gång
Helt ärligt, finns det nån som är hel?
Helt ärligt, finns det nån som aldrig nånsin gör fel?
Helt ärligt, finns det nån som lyckats leva lyckligt med ett yttre gjort utav sten?
Helt ärligt, helt ärligt
Det känns som vi är gjord utav sand
Vi bygger högt och rasar ibland
Så hittar vi oss själva nånstans
Där vi kan börja om, starkare imorrn
Areia
Todos parecem me conhecer
Pelo menos nos momentos que estou errada
Todos parecem me conhecer, menos eu
E eu nem decidi quem quero ser
Bela ou fera ou tudo isso junto
Nunca mais, mas talvez só mais uma vez
Quero isso tantas vezes, quero isso raramente
Eu sei o que quero, mas nada sei
Me sinto como se fosse feita de areia
Eu subo alto, mas desmorono às vezes
Procurando um lugar totalmente diferente
Onde eu possa começar de novo, mais forte amanhã
Sinto como se fosse feita de areia
Ergui as paredes com minhas próprias mãos
Derrube as para tentar outra coisa
Assim posso começar de novo, maior da próxima vez
Bem na hora que pensei ter encontrado um lar
Faço minhas malas para partir novamente
Não quero nada fácil
Devo tentar andar fora da linha
Forte ou fraca, ou tudo isso junto
Nunca mais, mas talvez só mais uma vez
Não tenho escolha, mas devo escolher
Eu sei o que quero, mas nada sei
Me sinto como se fosse feita de areia
Eu subo alto, mas desmorono às vezes
Procurando um lugar totalmente diferente
Onde eu possa começar de novo, mais forte amanhã
Sinto como se fosse feita de areia
Ergui as paredes com minhas próprias mãos
Derrube as para tentar outra coisa
Assim posso começar de novo, maior da próxima vez
Sendo honesta, tem alguém aqui inteiro?
Sendo honesta, tem alguém aqui que nunca errou?
Sendo honesta, tem alguém aqui que viveu uma vida feliz dentro de uma armadura de pedra?
Honestamente, honestamente
Me sinto como se fôssemos feitos de areia
Subimos alto, mas demoronamos às vezes
Então, vamos achar um lugar
Onde possamos começar de novo, mais fortes amanhã