En Gång I Stockholm

Kom med mig, sa min vän
Nu faller vinterns första tysta snö
Och sommaren är slut
Jag har en segelbåt I Klara sjö
Kom, min vän, min båt är vit som snö
Ja, kom vi seglar ut

Kom, min vän, kom ombord
Där ser du vit av snö vår Riddarfjärd
Vår båt går ut I snö

Ja, Stockholms vinter är en sällsam värld
Mås och trut, I tyst och vacker snö
Och skön är Stockholms ö

Tyska kyrkans klang, ropar stumt ‘ding dang’
En sagolik strand, ett sagolikt land
Som möter oss två I vår båt

Håll min hand, håll min hand
För dig och mig så är det sommar än
Kom segla ut med mig

Där du och jag är, där är sommaren
Sommaren, och den tar aldrig slut
För jag, jag älskar dig

Håll min hand, håll min hand