Viskaren
Jag är ingen våldsam kvinna, jag blir väldigt sällan arg
Men jag har en liten egenhet
För även jag har mina gränser, och när vreden styr totalt
Så behandlar jag mig själv primalt
Som när min sambo stack, så bad jag om en sista kram
Där stog vi kind mot kind, jag snyftade så ömt hans namn
refren':
Han tror att jag ska viska något
i hans öra när jag skriker - Aaaah!
Jag pressar munnen mot hans öra - Aaaah!
Snälla du förlåt
Så jag bär mig åt!
Jag satt en dag på bussen, med en gammal dam bredvid
En sur och grinig individ.
Och i hennes knä så satt en lika ilsken liten hund
Och jag anade fradga i hans mun.
Utan förvarning så greppade han min arm och bet
Mitt blod det bara rann
Hon sa; "Det var ditt eget fel!"
refren'
Så nu sitter jag hos läkaren, för det här går inte an
Och han frågar varför jag är där.
Det är marigt att förklara, kanske är det nåt mentalt
Men att hjälp behövs är uppenbart
Han lyssnar på mitt hjärta
då jag plötsligt inte kan förhindra - Aaaah!
Jag greppar stetoskopet, skriker; Aaaah!
Oj, nu det känns bra
Tack och goddag!
Viskaren
Eu não sou uma mulher violenta, raramente fico brava
Mas eu tenho uma pequena peculiaridade
Pois até eu tenho meus limites, e quando a raiva toma conta
Eu me trato de forma primitiva
Como quando meu parceiro foi embora, pedi um último abraço
Ali estávamos, rosto a rosto, eu soluçava tão carinhosamente seu nome
refrão:
Ele acha que eu vou sussurrar algo
no ouvido dele quando eu grito - Aaaah!
Eu pressiono a boca contra o ouvido dele - Aaaah!
Por favor, me perdoa
É assim que eu me comporto!
Um dia eu estava sentada no ônibus, com uma senhora idosa ao lado
Uma pessoa rabugenta e mal-humorada.
E no colo dela estava um cachorrinho tão bravo quanto ela
E eu percebi espuma na boca dele.
Sem aviso, ele agarrou meu braço e mordeu
Meu sangue simplesmente escorreu
Ela disse: "Foi culpa sua!"
refrão
Então agora estou no médico, porque isso não dá mais
E ele pergunta por que estou lá.
É complicado explicar, talvez seja algo mental
Mas que ajuda é necessária, isso é óbvio
Ele escuta meu coração
quando de repente não consigo evitar - Aaaah!
Eu agarro o estetoscópio, grito; Aaaah!
Oh, agora isso é bom
Obrigada e até logo!