395px

Sentimento de Outono

Ola Magnell

Höstkänning

Vind och vättar tassar tätt omkring mej
Skuggor smyger längs en esplanad
Ny för en som söker ro för sin grej
Över stopen, över bokens blad

Än en gång, i regnet, får jag se dej
Lösas upp i vimlet - som en fe
Skymningsdofter glömda vill du ge mej
Och allt gott vår jord har kvar att ge

Motorvägen dunkar i mitt öra
Skalda skira sånger ska man göra
Vid de vilda gräsen, under träden
Som ännu får liv av moder jord

Svep din gamla duffel tätt omkring dej
Minns en fläkt av ljung och ljumma bad
Men nog finns det också här nånting, säj
Som har blommat i din döda stad

Ljuset flyr och natten kommer till oss
Skymda världar som har trängt sej på
Dämpar oss en tid och vad dom vill oss
Ska vi nog så småningom förstå

Kampen står i dej i samma veva
Andra slåss för rätten att få leva
I sitt land och så den gula säden
Som ännu ger liv åt moder jord

Fly i natten, lyktans ljus förför dej
Och vår tids sirener har förstått
Att du också dras till ljud som stör dej
Och förnekar livet som du fått

Men en tanklös min, ett antytt smicker
Splittrar dej och mej åt tusen håll
Eller är det vinet som vi dricker
Bubblan steg och sprack, godnatt mitt troll

Du kan få min glömda sång att gråta
Du kan få min döda sträng att låta
Längs den långa, mödosamma vägen
Som är kvar att gå på moder jord

Sentimento de Outono

Vento e espíritos andam perto de mim
Sombras se esgueiram por uma esplanada
Novo para quem busca paz pra sua vida
Sobre a colina, sobre as páginas do livro

Mais uma vez, na chuva, vou te ver
Desaparecer na multidão - como uma fada
Aromas do crepúsculo que você quer me dar
E tudo de bom que a nossa terra ainda tem pra oferecer

A rodovia bate no meu ouvido
Canções suaves devem ser feitas
Perto das gramíneas selvagens, sob as árvores
Que ainda ganham vida da mãe terra

Envolva seu velho casaco bem em você
Lembre-se de uma brisa de urze e banhos mornos
Mas com certeza tem algo aqui, diga
Que floresceu na sua cidade morta

A luz foge e a noite vem até nós
Mundos ocultos que se impuseram
Nos abafam por um tempo e o que eles querem de nós
Nós vamos, aos poucos, entender

A luta está em você na mesma hora
Outros lutam pelo direito de viver
Em sua terra e assim o trigo amarelo
Que ainda dá vida à mãe terra

Fuja na noite, a luz da lanterna te seduz
E as sereias do nosso tempo entenderam
Que você também é atraído por sons que te incomodam
E nega a vida que você recebeu

Mas um olhar descuidado, um elogio sutil
Te fragmenta e a mim em mil pedaços
Ou será que é o vinho que estamos bebendo
A bolha subiu e estourou, boa noite, meu encanto

Você pode fazer minha canção esquecida chorar
Você pode fazer minha corda morta tocar
Ao longo do longo e penoso caminho
Que ainda resta a percorrer na mãe terra