Årstider
Sommar:
Nu det flöjtar om barrverkens yviga man
I lavlupna grenar hos furor och gran
Kådoströmmar sförta fram i barkfårors ban
Och mossa stammens rot bekransar
Höst:
Stormens anderöster genom lövsalen röd
Där dvärgbjörkar flamma i den höstliga glöd
Den kämpalystne gudom bringar sommaren nöd
Falina löv i vinden dansar
I fröjdestinnad bunad
Av fyra makters tid
Där hällen ligger runad
Av skalder, störst är nordan
Och aldrig läggs den nid
En konungslig fullbordan
Vinter:
Frost har tronat fjällvärid och snöbäddat land
Kristallisk isöken längs dess strand
Fimbulkylan kväder likt en rovriddarshand
Blodet tjälas, ty den dräper
Vår:
Kylan löser sin snara kring insjö och länt
Det bittra vargavädret äro förvänt
Solens strålar markens lyster nu återtänt
Runt åar vattenröken väper
I fröjdestinnad bunad
Av fyra makters tid
Där hällen ligger runad
Av skalder, störst är nordan
Och aldrig läggs den nid
En konungslig fullbordan
Estações
Verão:
Agora o vento sopra entre os galhos verdes
Nas copas das árvores, pinheiros e abetos
As correntes de seiva fluem nas fendas da casca
E a musgo na raiz da árvore se enfeita
Outono:
Os ventos da tempestade sopram pela sala das folhas vermelhas
Onde os anões de bétula ardem na chama outonal
O deus ávido de luta traz a necessidade do verão
As folhas caídas dançam ao vento
Em trajes de alegria
Do tempo de quatro poderes
Onde a pedra está gravada
Por poetas, o norte é o maior
E nunca se coloca a ofensa
Uma realização real
Inverno:
O frio tem dominado as montanhas e a terra coberta de neve
Um deserto de gelo cristalino ao longo da costa
O frio intenso canta como uma mão de ladrão
O sangue se congela, pois ele mata
Primavera:
O frio dissolve sua armadilha ao redor do lago e da encosta
O amargo tempo dos lobos é esperado
Os raios do sol reacendem o brilho da terra
Ao redor dos rios, a névoa da água se entrelaça
Em trajes de alegria
Do tempo de quatro poderes
Onde a pedra está gravada
Por poetas, o norte é o maior
E nunca se coloca a ofensa
Uma realização real