Små Sköra Trådar
Ingenting är som det ska
För jag har fyllt ett eget hav
Som allt kan krossas i min hand
Ett eget sätt att stänga av
Ett moln i solen ställer krav
När regnet faller står jag kvar
Jag kan böjas som ett strå
De är sorgsna här ändå
All min ilska, allt mitt blod
Har runnit ut och tvättats bort
Och blekts och mattats av
Små sköra trådar kan kapas av
Jag vill inte lämnas kvar
Här på jorden när ni drar
Vill vara snäll och meningsfull
Så många andra att kasta kull
När stormen kommer står jag kvar
I dess öga ser jag klart
All min ilska, allt mitt blod...
Det är dags att komma hem
Utan kläder är du min vän
Regnet dränkte båda två
Jag strör salt i öppna sår
Små sköra trådar kan kapas av
Jag vill inte lämnas kvar
Här på jorden när ni drar
Pequenos Fios Frágeis
Nada é como deveria ser
Pois eu preenchi um mar só meu
Que tudo pode se despedaçar na minha mão
Uma maneira própria de desligar
Uma nuvem no sol impõe exigências
Quando a chuva cai, eu fico firme
Posso me curvar como um caniço
Eles estão tristes aqui mesmo assim
Toda a minha raiva, todo o meu sangue
Escorreu e foi lavado
E desbotou e se apagou
Pequenos fios frágeis podem ser cortados
Não quero ficar para trás
Aqui na terra quando vocês partirem
Quero ser gentil e ter sentido
Tantos outros para derrubar
Quando a tempestade chega, eu fico firme
No seu olho, vejo claramente
Toda a minha raiva, todo o meu sangue...
É hora de voltar para casa
Sem roupas, você é meu amigo
A chuva afogou nós dois
Eu jogo sal em feridas abertas
Pequenos fios frágeis podem ser cortados
Não quero ficar para trás
Aqui na terra quando vocês partirem