Levande Begravd
Jag vaknar förskräckt
Ur dunkla drömmars makt
Förblindad av det mörker
Som mig ur min fattning bragt
Blott alltför hastigt sanning
I allra högsta grad
Mig bringar andlös fasa
Jag är levande begravd
Utan möjlighet att fly
Kistans slutna sfär
Kväljes jag av fuktig jord
I sanning dömd jag är
Ty vem kan höra mina skrik
En dödens serenad
Den stumma jorden döljer mig
Levande begravd
Jag känner slutet nalkas
Med långa tysta kliv
I ensamhet och tomhet
Försmäktar jag - alltjämt vid liv
Mina fingrar blöder
Kistans lock är sönderklöst
Jag önskar blott av döden
Från min fasa bli förlöst
Ty varje frihetstanke
Är skoningslöst futil
I gravens mörker dväljes jag
I Dödens domicil
För evig tid min ande
Gravens fjättrar bär
För alltid fast i dödens kval
Levande begravd jag är
Vivo Enterrado
Eu acordo apavorado
Do poder de sonhos sombrios
Cego pela escuridão
Que me tirou do meu juízo
A verdade chega muito rápido
De forma alarmante
Me traz um terror sem fim
Estou vivo enterrado
Sem possibilidade de escapar
Na esfera fechada do caixão
Sufocado pela terra úmida
De fato, estou condenado
Pois quem pode ouvir meus gritos
Uma serenata da morte
A terra silenciosa me esconde
Vivo enterrado
Sinto que o fim se aproxima
Com passos longos e silenciosos
Na solidão e no vazio
Eu definho - ainda estou vivo
Meus dedos sangram
A tampa do caixão está arranhada
Só desejo da morte
Ser libertado do meu terror
Pois cada pensamento de liberdade
É implacavelmente fútil
No escuro da cova eu me escondo
No domicílio da Morte
Por toda a eternidade minha alma
Carrega as correntes da cova
Para sempre presa nos tormentos da morte
Estou vivo enterrado.