395px

Enredado

Skald

Snärjad

Uti soldränkt dal
Där vinden sveper sval
Ett vallhjon vandra miltals från hembygden
Mot horisont han ser
En sol där dignar ner
Beger sig då hemåt mot skogsskygden

Då en ljuvlig sång
Höres gång på gång
En sällsam stämma från den mörkaste skog
Trollbundet hjon
Av en underskön ton
Ty sinnet och viljan sången från dig tog

Arma dig som av skogsfrun snärjdes
Dig som hon lurade från hem och härd
I mångmilaskogar ditt lynne tärdes
Följandes en (luden) svans på din färd

Efter sång du går
Tills du skogen når
Där avtar plötsligt underskön stämma
När du så gör halt
Skymtar en gestalt
Undermedvetet vet du, du är hemma

Den fagraste mö
Lynnigt dig förför
Men du förmås ej se den ihåliga rygg
Älskogen så rår
Förtrollad du står
Och borta ur sinnet är hustrun, skygg

"Lömska planer de väsen nu smida
Undergångens våndande lida
Sakta på ditt öde du bida"

Arma dig som av skogsfrun snärjdes
Dig som hon lurade från hem och härd
I mångmilaskogar ditt lynne tärdes
Följandes en (luden) svans på din färd

Ensnårsris som bädd
I vitt är hon klädd
Den underliga varelse, känd som råhanna
Förför och förstör
Beströr och förgör
Hon som din hustru var dag förbanna

Dagar följer drömskt
Men hustrun ej är glömsk
Ty när solen går ner det råder huldrekvällning
Men hon vet att bot
Tas bäst där man fått sot
I hustrun illfundigt gror en vedergällning

"Tibast och vändelarot
Tvi vale mig som lärde dig bot!"

"Skogskvinnfolk framför dig niger
Och bringar dig en död så diger
Sakta nu åter solen stiger
Slutet på den tunga strävan"

Arma dig som av skogsfrun snärjdes
Dig som hon lurade från hem och härd
I mångmilaskogar ditt lynne tärdes
Följandes en (luden) svans på din färd

Enredado

Em um vale ensolarado
Onde o vento sopra fresco
Um jovem pastor caminha milhas de sua terra natal
Em direção ao horizonte ele vê
Um sol que se despede
Então volta para casa, em direção à floresta

Então uma doce canção
É ouvida repetidamente
Uma voz estranha vinda da floresta mais escura
Um jovem encantado
Por uma melodia linda
Pois a mente e a vontade foram levadas por sua canção

Pobre de você, que foi enredado pela dama da floresta
Você que ela enganou, deixando seu lar e seu abrigo
Em florestas imensas, seu ânimo se desgasta
Seguindo uma cauda peluda em sua jornada

Após a canção você vai
Até alcançar a floresta
Lá a linda melodia de repente cessa
Quando você para assim
Uma figura aparece
Inconscientemente você sabe, você está em casa

A mais bela donzela
Te seduz de forma caprichosa
Mas você não consegue ver suas costas ocas
A floresta te domina
Encantado você fica
E fora da mente, a esposa se esvai

"Planos traiçoeiros eles agora tramam
Sofrimento da ruína você vai passar
Devagar, seu destino você deve esperar"

Pobre de você, que foi enredado pela dama da floresta
Você que ela enganou, deixando seu lar e seu abrigo
Em florestas imensas, seu ânimo se desgasta
Seguindo uma cauda peluda em sua jornada

Um arbusto enredado como cama
Em branco ela está vestida
A estranha criatura, conhecida como mulher da floresta
Seduz e destrói
Cobre e aniquila
Aquela que era sua esposa, dia após dia

Os dias seguem sonhadores
Mas a esposa não é esquecida
Pois quando o sol se põe, é noite de huldra
Mas ela sabe que a cura
É melhor onde se tem a sujeira
Na esposa, uma vingança maliciosa cresce

"Tibast e raiz de vendedora
Maldição sobre mim que te ensinou a cura!"

"Mulheres da floresta se curvam diante de você
E trazem uma morte tão pesada
Devagar agora o sol se levanta novamente
O fim do pesado esforço"

Pobre de você, que foi enredado pela dama da floresta
Você que ela enganou, deixando seu lar e seu abrigo
Em florestas imensas, seu ânimo se desgasta
Seguindo uma cauda peluda em sua jornada

Composição: