Helgdagskväll i timmerkojan
Bort, längtande vekhet
Ur sotiga bröst
Vik, bekymmer ur snöhöljda bo!
Vi ha eld
Vi ha kött
Vi ha brännvin till tröst
Här är helg
Djupt i skogarnas ro!
Sjung, Björnbergs-Jon
Ur din fullaste hals
Om kärlek och rosor och vår!
Stäm fiolen, Brogren
Och spela vals
Över spökblåa, månlysta snår!
Det är mil efter mil
Till lador och hus
Där frosten går tjurig vid grind
Här är lustigt
I stockeldens gula ljus
Som darrar i nattens vind
Och du är fager, Brogren
I eldglans röd
Där du gnider din svarta fiol
För mat och för brännvin
Du glömt all nöd
Och din panna är ljus
Som en sol
Och Jon
Där du sitter
Vid grytan din
En baron
I din mollskinnsskrud
Se fast åren ha garvat
Ditt sega skinn
I ditt sot är du ung
Som en gud!
Och Vargfors-Fredrik
Du skrattande man
Som vill alla uslingar väl
-kom, sjung
Om din ungdoms synd
Om du kan
Och en skål
För din gossesjäl!
Och när morgonens stjärnor
Blekna och dö
Och när ångorna
Stelna till is
Och när dagningen skälver
På myr och sjö
Vi sova
På doftande ris
Ja då sova vi alla
På granris tungt
Och drömma om bleka mör
Och snarka
Och vända oss manligt
Och lugnt
Medan elden
Den falnar och dör
Noite de férias na cabana
Longe, saudade de peso
Fora dos seios fuliginosos
Dobre, se preocupe com o ninho coberto de neve!
Nós temos fogo
Nós temos carne
Temos espírito para o conforto
Aqui é um fim de semana
Profundamente no silêncio das florestas!
Björnbergs-Jon Sing
Da sua garganta mais cheia
Sobre amor, rosas e primavera!
Violino Vocal, Brogren
E tocar bateria
Sobre fantasmas azuis, cordas iluminadas pela lua!
É milha após milha
Para celeiros e casas
Onde a geada se torna miserável no portão
Aqui está hilário
Na luz amarela da lareira amarela
Como tremer ao vento da noite
E você é justo, Brogren
No brilho do vermelho
Onde você esfrega seu violino preto
Para comida e para bebidas espirituosas
Você esqueceu toda a angústia
E sua testa é leve
Como um sol
E Jon
Lá você senta
No seu pote
Um barão
Em sua sucata de couro toupeira
Veja os anos se bronzearam
Você diz pêlo
Na sua fuligem, você é jovem
Como um deus!
E Vargfors-Fredrik
Seu homem rindo
Que quer todos os malandros bem
- venha cantar
Sobre o pecado de sua juventude
Se você puder
E uma tigela
Para a alma do seu menino!
E quando as estrelas da manhã
Desbotar e morrer
E quando os vapores
Definir como gelo
E quando o amanhecer treme
Em pântanos e lago
Nós dormimos
No arroz perfumado
Sim, todos dormimos
No abeto vermelho pesado
E sonho de idiota pálido
E ronco
E nos tornar homens
E acalme-se
Enquanto o fogo
Cai e morre