Mot Ljuset
Högt, högt över solar och himlar i brand
Ovan bergland och dal, ovan skyar och hav
Bortom gränsen där världarnas ljus slocknar av
Bortom eterns och namnlösa rymdernas land
Min ande, du flyr mot den svindlande höjd
Och simmaren lik, yr av sjöarnas svall
Du dig rör genom rummets väldighet all
Med osäglig och manlig och brinnande fröjd
O, fly endast långt ifrån dalarnas skum
Att i himlarnas dofter bli renad och hel
Och drick som en läkande dryck din del
Av det ljuset som fyller omätliga rum!
Från leda och sorger och oro och strid
Dem vi bära som bördor bland töcken och grus
Säll den som kan ila på vingar av ljus
Till ängar av hög och evinnerlig frid!
O tankar, som flyga på lärkornas sätt
Mot dagningens himmel från fjärmande dal
Allt liv överblickande, tolka de lätt
De stummaste tingens och blommornas tal
Em direção à luz
Alto, acima de sóis e céus em chamas
Acima da terra e vale da montanha, acima das nuvens e do mar
Além da fronteira, onde a luz dos mundos se apaga
Além da terra do éter e do espaço sem nome
Meu espírito, você foge para a altura impressionante
E o nadador está tonto com as ondas dos lagos
Você se move através da vastidão da sala todos
Com alegria indescritível, masculina e ardente
O, escape apenas longe da espuma dos vales
Para ser purificado e completo nos aromas dos céus
E beba como uma bebida de cura da sua parte
Da luz que preenche salas imensuráveis!
De liderar e lamentar e se preocupar e lutar
Os que carregamos como fardo entre a névoa e o cascalho
Coloque aquele que pode correr sobre asas de luz
Para prados de alta e eterna paz!
Ó pensamentos, que voam no caminho dos ensinamentos
Em direção ao céu do amanhecer do vale distante
Todas as perspectivas da vida, elas interpretam facilmente
O discurso das coisas mais contundentes e das flores