Apokalypsens Ängel
"Tidens horoskop förutsäger inte liv, utan död,
Bakon oss finns döden
Inom oss marscherar döden, framför oss kommer döden"
Livet är en enda lang vandring, mot vyer dit drömmar leder
Du angel som föll i mitt hjärta, om ända dina vingar oss bada kunde bära
En dröm innanför en dröm, O' herre hinhale bryt dessa seder
Själ och hjärta i kött förankrad, sorg och plaga djupt inom mig tära
Att älska är att försvagas, och att försvagas är so matt domen tillmötesga
Jag skickar er som far, som hjälplösa far in bland vargar
Livet är meningslöst, dag som natt, var som sommar, host och vinter likasa
Jag har inte kommit med fred, utan med stal, skimrande stal som sargar
Livet är en spegelbild af undergangen själv, utan äkta känslor, utan riktig form
Du angel som föll i mitt hjärta, min angel med vingar sköra
Jag bär dödens huvud saväl inom som utom, som en symbol emot mänskilg norm
Önskar inget hellre än att du ut ur smartens temple ass kunde föra
Att vina ett linär so matt mista sin stolthet, sitt sanna jag
Du förljer moralens grunder som du sa falskt är lärd
Men ack, den natt som komma skall, tar din sista dag
Jag har inte kommit med fred, utan med slutet, ett slut utan värld
Anjo do Apocalipse
"O horóscopo do tempo não prevê vida, mas morte,
Atrás de nós está a morte
Dentro de nós marcha a morte, à nossa frente vem a morte"
"A vida é uma longa caminhada, em direção a vistas que os sonhos levam
Você, anjo que caiu no meu coração, se ao menos suas asas pudessem nos carregar
Um sonho dentro de um sonho, ó Senhor, venha quebrar esses costumes
Alma e coração ancorados na carne, dor e praga me consomem por dentro"
"Amar é se enfraquecer, e se enfraquecer é como se a sentença se aproximasse
Eu os envio como um pai, como um pai impotente entre lobos
A vida é sem sentido, dia como noite, como verão, tosse e inverno igual
Eu não vim com paz, mas com roubo, um roubo cintilante que fere"
"A vida é um reflexo do próprio apocalipse, sem sentimentos verdadeiros, sem forma real
Você, anjo que caiu no meu coração, meu anjo com asas frágeis
Eu carrego a cabeça da morte tanto dentro quanto fora, como um símbolo contra a norma humana
Desejo nada mais do que que você pudesse me levar para fora do templo da dor"
"Vencer uma linha é como perder seu orgulho, seu verdadeiro eu
Você segue os fundamentos da moral como se fosse uma falsa lição
Mas, ah, a noite que está por vir, levará seu último dia
Eu não vim com paz, mas com o fim, um fim sem mundo"