Julvisa I Finnmarken

Julvisa I Finnmarken

Julvisa I Finnmarken

Pela fria ventania do norte e o inverno, irmão,För den vinande nordan och vintern, broder,
pela estrela clara da manhã que vai se apagando.för den grånande morgonens stjärna klar.
Pela nossa casa e nosso país e nossa mãe que reza,För vårt hem och vårt land och vår bedjande moder,
pelas cidades movimentadas e rios congeladosför myllrande städer och istunga floder
levantamos nosso copo e pelos dias que virãovi höja vårt stop och för kommande dagar
e pelo amor e felicidade que já foram.och för kärlek och lycka som var.

Quando os lagos estão aqui congelados e mortos,När sjöarna ligga här frusna och döda,
e os ventos dançam nas charnecas e florestas,och yrvädren dansa i moar och skog,
bebemos e sonhamos com riachos que correm,vi dricka och drömma om bäckar som flöda,
e lembramos do pôr do sol vermelho de Terrvalakoch minna oss Terrvalaks solnedgång röda
e das fazendas que brilham entre juncos e líriosoch gårdar som lysa bland åbrodd och lilja
e sombras que dançam na floresta.och skuggor som dansa i skog.

Pela camada mais dura e pelo vento mais amargoFör den hårdaste skaren och bittraste vinden
pelo povo pobre que luta pelo seu pão,för det fattiga folket som slåss för sitt bröd,
pelos que na miséria ficam duros na faceför dem som i armod bli hårda om kinden
pelas mesas postas e pelas trenós na entrada,för dukade bord och för slädar vid grinden,
pelos corpos cheios de feridas e pela morte que cura.för sårfyllda kroppar och läkande död.

Reconciliados e alegres na hora da estrelaFörsonta och glada i stjärnans timma
esquecemos que a terra foi inundada pelo ódio.vi glömma att jorden blev bräddad av hat.
Nos levantamos sob estrelas que brilhamVi resa oss upp under stjärnor som glimma
em torno de nós a noite dos santos percebemosomkring oss de heligas natt vi förnimma
por eles e pela terra, pelo céu e por nósför dem och för jorden, för himlen och oss
Levantamos nossos copos, camarada.Våra stop vi höja, kamrat.