Under tiden
Det stora havet svalkar mig
Där min värld slutar börjar en ny
Ur djupen reser sig bergen som gudar
I skymningen
Andarna har vaknat i leendets land
Jag hör hur dom viskar, viskar mitt namn
En sång från andra sidan
En värld utan slut
refrain:
Under tiden försvinner
Människor på vår jord
Som stjärnor på himlen
Tänds dom utan ord, utan ord
Tror du att vi kommer tillbaka?
Tror du att vi kommer tillbaka?
I ett tempel fyllt av rökelse och guld
Blev jag välsignad av en munk
En aning lättad, kände jag mig trygg
För en stund
Andarna har vaknat, dom ser oss nu
Där långt bortom tid och rum
Svävar dom nu
En sång från andra sidan
En värld utan slut
refrain
På smala stigar utan något ljus
I ett ljummet regn bland andarnas hus
En ström av mäniskor söker sig hem
Till det trygga igen
De tysta ropen får inga svar
De hjälplösa kryper in i sina skal
De enda hem de har är ruset som ännu finns kvar
refrain
Tror du att vi kommer tillbaka?
Tror du att vi kommer tillbaka?
Det stora havet svalkar mig
Där min värld slutar börjar en ny
Ur djupen reser sig bergen som gudar
I skymningen
Sob o Tempo
O grande mar me refresca
Onde meu mundo acaba, começa um novo
Das profundezas, as montanhas se erguem como deuses
No crepúsculo
Os espíritos despertaram na terra do sorriso
Eu ouço como eles sussurram, sussurram meu nome
Uma canção do outro lado
Um mundo sem fim
refrão:
Sob o tempo, desaparecem
Pessoas na nossa terra
Como estrelas no céu
Acendem-se sem palavras, sem palavras
Você acha que vamos voltar?
Você acha que vamos voltar?
Em um templo cheio de incenso e ouro
Fui abençoado por um monge
Um pouco aliviado, me senti seguro
Por um momento
Os espíritos despertaram, eles nos veem agora
Lá longe, além do tempo e do espaço
Eles flutuam agora
Uma canção do outro lado
Um mundo sem fim
refrão
Em trilhas estreitas sem luz alguma
Em uma chuva morna entre as casas dos espíritos
Um fluxo de pessoas busca voltar
Para o seguro de novo
Os gritos silenciosos não recebem resposta
Os desamparados se encolhem em suas conchas
O único lar que têm é a embriaguez que ainda persiste
refrão
Você acha que vamos voltar?
Você acha que vamos voltar?
O grande mar me refresca
Onde meu mundo acaba, começa um novo
Das profundezas, as montanhas se erguem como deuses
No crepúsculo
Composição: Uno Svenningsson