Världsspegeln

Blått, grått, grönt fär ägat
Världsspegeln, dit längstans vingar bär
En fröjd att skåda, att sinnet öppna
Flyende sot på svarta vingar far

Om natten, stormen och vinden
Molnfria vyers inre horisont ler
En öppning I stormen den ser
En öppning I stormen den ser

En lockelse inte bara på ytan
Inte endast en färd, även ett mål
Vad väntar mig under systrar nio?
Van d¨ljer Rans döttrar f&ruml;r mig?

Här skall jag finna min ro
Här skall jag finna min sinnesfrid
Här skall jag för evigt vila
Och I Ägirs djupa salar min ängest begrave

Ett sista offer för Njors
Ett sista blot för välgång pa färden
En hemlichet som skall bli min
Ingen ånger, vad böljorna give

O espelho do mundo

Azul, cinzento, verde dão cor ao olho
O espelho do mundo, que as tristes asas carregam
Uma alegria para abraçar, para abrir a mente
Espalhando-se, a fuligem viaja nas asas negras

Na noite, a tempestade e o vento
Um horizonte eterno de sorrisos apagados
Uma abertura na tempestade que vê
Uma abertura na tempestade que vê

Um tentação que não é apenas superficial
Não somente uma viagem, mas também um objetivo
O que me espera abaixo das nove irmãs?
Que são as filhas de Ran escondem de mim?

Aqui eu encontrarei minha paz
Aqui eu encontrarei minha paz interor
Aqui eu descansarei para sempre
E enterrar minha agonia nos salões profundos de Aegir

Uma última oferenda para Njord
Um último sacrifício para a boa fortuna na estrada
Um segredo que seja meu
Sem me arrepender, pelo que as ondas me derem.

Composição: Patrik Lindgren