395px

Apenas Aquela

Magnus Uggla

Just Den Där

Jag kommer in på ett place,
där står bara en massa brudar som ser exakt likadana ut,
med sina spacklade fejs,
och stanken av opiumparfym jag börjar fundera på hur jag står ut.
I ett hörn står en brud och drömmer om att bli postordermodell,
hon står och väntar på att bli upptäckt på samma place kväll efter kväll.
Vid ett bort sitter ett gäng,
där sitter en skådis och skryter hur många offer han fått i sin säng.
Dom går ut och slår på,
och kommer in i lokalen som UFO:s så flummiga så.
Det har kommit schysst koks till stan, nittiotvå procent ska det visst va,
det enda som får mej att stanna är att jag hoppas att finna dej här en dag.
Varför kan jag aldrig hitta en vanlig brud,
måste det bli en nyfriserad Kenzogud,
varför kan jag aldrig bli riktigt kär,
det gäller bara andra och knappast här.
Men varför stanna då,
när det är bara och gå.
Varför kan jag aldrig finna just den där,
varför kan jag aldrig finna just den där,
varför kan jag aldrig finna just den där,
som gör mej kär.
Vi går på stan en dag,
jag ser bara en massa ansikten jag aldrig sett förut,
vi stannar upp ett slag,
och Nilsson säger: - Det är familjeflickor som aldrig nånsin går ut.
Hon i mörka håret där,
i henne är jag platoniskt kär,
vi har sett på varann en massa gånger utan att gå fram.
Varför kan jag aldrig hitta en vanlig brud,
måste det bli en nyfriserad Kenzogud,
varför kan jag aldrig bli riktigt kär,
så jag kan ta mina grejor och aldrig visa mej här,
Och snälla du,
ta mej härifrån.
Varför kan jag aldrig finna just den där,
varför kan jag aldrig finna just den där,
varför kan jag aldrig finna just den där,
som gör mej kär.
Varför kan jag aldrig hitta en vanlig brud,
måste det bli en nyfriserad Kenzogud,
varför kan jag aldrig bli riktigt kär,
så jag kan slippa nickedockorna på damernas värld.
Oooh snälla du, ta mej härifrån,
ta mej härifrån, ta mej härifrån.
Varför kan jag aldrig finna just den där,
varför kan jag aldrig finna just den där.

Apenas Aquela

Eu chego em um lugar,
donde só tem um monte de minas que parecem todas iguais,
com suas caras maquiadas,
e o cheiro de perfume de ópio me faz pensar como eu aguento isso.
Num canto, uma mina sonha em ser modelo de catálogo,
elas ficam esperando ser descobertas noite após noite.
Numa mesa, um grupo,
ali tá um ator se gabando de quantas conquistas teve na cama.
Eles saem e se jogam,
e entram no lugar como se fossem UFOs, tão doidos assim.
Chegou uma coca boa na cidade, noventa e dois por cento, dizem que é,
a única coisa que me faz ficar é a esperança de te encontrar aqui um dia.
Por que eu nunca consigo achar uma mina normal,
precisa ser uma Kenzogod recém-arrumada,
por que eu nunca consigo me apaixonar de verdade,
parece que só rola com os outros e nunca aqui.
Mas por que ficar então,
se é só levantar e ir embora.
Por que eu nunca consigo achar exatamente aquela,
por que eu nunca consigo achar exatamente aquela,
por que eu nunca consigo achar exatamente aquela,
que me faz apaixonar.
A gente anda pela cidade um dia,
eu só vejo rostos que nunca vi antes,
paramos por um momento,
e o Nilsson diz: - São garotas de família que nunca saem.
Aquela de cabelo escuro,
por ela eu sou platonicamente apaixonado,
nos olhamos várias vezes sem nunca ir pra frente.
Por que eu nunca consigo achar uma mina normal,
precisa ser uma Kenzogod recém-arrumada,
por que eu nunca consigo me apaixonar de verdade,
pra eu poder pegar minhas coisas e nunca mais aparecer aqui,
e por favor,
me leve pra longe daqui.
Por que eu nunca consigo achar exatamente aquela,
por que eu nunca consigo achar exatamente aquela,
por que eu nunca consigo achar exatamente aquela,
que me faz apaixonar.
Por que eu nunca consigo achar uma mina normal,
precisa ser uma Kenzogod recém-arrumada,
por que eu nunca consigo me apaixonar de verdade,
pra eu escapar das bonecas de pano do mundo feminino.
Oooh, por favor, me leve pra longe daqui,
me leve pra longe daqui, me leve pra longe daqui.
Por que eu nunca consigo achar exatamente aquela,
por que eu nunca consigo achar exatamente aquela.