Sjösalavals
Rönnerdahl han skuttar med ett skratt ur sin säng
Solen står på Orrberget. Sunnanvind brusar.
Rönnerdahl han valsar över Sjösala äng.
Hör min vackra visa, kom sjung min refräng!
Tärnan har fått ungar
och dyker i min vik,
ur alla gröna dungar
hörs finkarnas musik.
Och se, så många blommor
som redan slagit ut på ängen!
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.
Rönnerdahl han virvlar sina lurviga ben
under vita skjortan som viftar kring vaderna.
Lycklig som en lärka uti majsolens sken,
sjunger han för ekorrn, som gungar på gren!
Kurre, kurre, kurre
nu dansar Rönnedahl.
Koko! Och göken ropar
uti hans gröna dal.
Och se, så många blommor
som redan slagit ut på ängen!
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.
Rönnerdahl han binder utav blommor en krans,
binder den kring håret, det gråa och rufsiga,
valsar in i stugan och har lutan till hands,
väcker frun och barnen med drill och kadans.
Titta! ropar ungarna,
Pappa är en brud,
med blomsterkrans i håret
och nattskjortan till skrud!
Och se, så många blommor
som redan slagit ut på ängen!
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.
Rönnerdahl är gammal men han valsar ändå,
Rönnerdahl har sorger och ont om sekiner.
Sällan får han rasta - han får slita för två.
Hur han klarar skivan, kan ingen förstå,
ingen, utom tärnan
i viken - hon som dök
och ekorren och finken
och vårens första gök.
Och blommorna, de blommor
som redan slagit ut på ängen,
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.
Vals de Sjösala
Rönnerdahl pula com um riso da cama
O sol brilha em Orrberget. O vento sopra.
Rönnerdahl dança sobre a grama de Sjösala.
Ouça minha linda canção, venha cantar meu refrão!
A andorinha já teve filhotes
E mergulha na minha baía,
De todos os verdes bosques
Ouço a música dos tentilhões.
E veja, tantas flores
Que já desabrocharam no campo!
Gulviv, flor de amêndoa, pé de gato e violeta azul.
Rönnerdahl gira suas pernas peludas
Debaixo da camisa branca que balança nas panturrilhas.
Feliz como uma cotovia sob o sol de maio,
Canta para a esquilo, que balança no galho!
Kurre, kurre, kurre
Agora dança Rönnerdahl.
Koko! E o cuco grita
Na sua vale verde.
E veja, tantas flores
Que já desabrocharam no campo!
Gulviv, flor de amêndoa, pé de gato e violeta azul.
Rönnerdahl faz uma coroa de flores,
Coloca-a no cabelo, grisalho e desgrenhado,
Entra na cabana com o alaúde à mão,
Acorda a esposa e as crianças com um canto e um tom.
Olha! gritam as crianças,
Papai é uma noiva,
Com a coroa de flores no cabelo
E a camisa de dormir como traje!
E veja, tantas flores
Que já desabrocharam no campo!
Gulviv, flor de amêndoa, pé de gato e violeta azul.
Rönnerdahl é velho, mas ainda dança,
Rönnerdahl tem tristezas e pouco dinheiro.
Raramente pode descansar - ele trabalha por dois.
Como ele dá conta, ninguém pode entender,
ninguém, exceto a andorinha
na baía - aquela que mergulhou
E a esquilo e o tentilhão
E o primeiro cuco da primavera.
E as flores, aquelas flores
Que já desabrocharam no campo,
Gulviv, flor de amêndoa, pé de gato e violeta azul.