Till Linnéa Via Leonard Cohen
Linnéa vad vill du höra
Jag glömmer det varje gång
Jag har något i mitt öra
Som kanske kan bli en sång
Det darrar ju i gitarren
Den ber om ett vackert grepp
Nu öppnar jag etuiet
Och kysser din underläpp
Sitt stilla och tyst Linnéa
Här kommer en vacker vers
En frånvarande skall meja
Jagar mig kors och tvärs
Ett krumhorn och två tymbaler
Försvinner långt härifrån
Gitarren skälver i famnen
På min moders ende son
En eskimå öppnar ett fönster
Då blir hela rummet svalt
Ut strömmar förföriska dunster
Det rimmet var genialt
Du vet jag kan hålla värmen
Det vet du nog att jag vet
Jag är lika varm som saturnus minst
Och stark som en järnmagnet
Nu är snart den visan färdig
Det märker du redan själv
Fram flyter min penna värdig
Som timret i någon älv
Sitt stilla och tyst o vänta
Bli kvar i din tavelram
För när jag har skrivit färdigt Linnéa
Är pennan så gott som lam
Nu blir alla stjärnor matta
Och stelnar till som staniol
I öknarna torra och platta
Framspringer det vattenhål
Och mörkret viker om natten
Och än är det inte dag
Linnéa här är din visa
Linnéa, och här är jag
Até Linnéa
Linnéa, o que você quer ouvir
Eu esqueço toda vez
Tem algo no meu ouvido
Que talvez vire uma canção
A guitarra tá tremendo
Ela pede um toque bonito
Agora eu abro o estojo
E beijo seu lábio inferior
Fica quieta e em silêncio, Linnéa
Aqui vem um verso lindo
Um ausente vai ceifar
Me persegue de um lado pro outro
Um corneto e dois timbales
Desaparecem longe daqui
A guitarra treme em meus braços
Do último filho da minha mãe
Um esquimó abre uma janela
Então o quarto todo esfria
Saem aromas sedutores
A rima foi genial
Você sabe que eu consigo manter o calor
Você sabe que eu sei
Sou tão quente quanto Saturno, pelo menos
E forte como um ímã de ferro
Agora a canção tá quase pronta
Você já percebe isso
Minha caneta flui digna
Como a madeira em algum rio
Fica quieta e em silêncio, espera
Fique na sua moldura
Porque quando eu terminar de escrever, Linnéa
A caneta vai estar quase paralisada
Agora todas as estrelas perdem o brilho
E endurecem como papel alumínio
Nos desertos secos e planos
Surge um poço de água
E a escuridão se afasta à noite
E ainda não é dia
Linnéa, aqui está sua canção
Linnéa, e aqui estou eu