395px

Nunca realmente acaba

Lars Winnerbäck

Aldrig riktigt slut

Det var jag och fröken Svår, vi skulle hem åt samma håll
det kanske blev en liten omväg men vad spelar det för roll
Natten var så tyst och skön och månen var så vacker över taken

Hon hade tappat allt igen, varenda mening, varje hopp
Hennes utsikt var en botten, hennes drömmar var en flopp
Men ändå, där vi gick, hon skratta till och prata' på och höll sig vaken

Hon sa: "Nu har jag rensat ur, nu spelar ingenting nån roll
Nu kan det blåsa vart det vill, för nu är allt tillbaks på noll
Och här kan allting börja om, nu kan jag se vad jag förträngt
Nu ska jag passa mig för dom, som aldrig gjort som dom har tänkt
För jag vill aldrig bli en sån, så har jag lärt mig det igen
Det kanske passar nån, men inte mig och inte än"

refrain:
Varje stund, var minut, var sekund
Samma konstiga beslut
Det blir fel, slår bakut, allt går snett
men det tar aldrig riktigt slut

Solen skulle just gå opp, när vi kom hem till hennes hus
Hon hade städat och gjort fint och bjöd på te och tände ljus
Hon log och sa: "Det är väl rätt okej, vi är nog alla ganska lika
Det finns dom som tror på Gud, och dom som ägnar sig åt spel
Alla drömmer vi om lyckan som om livet blivit fel"
Det var schyst att dricka te och höra fröken Svår predika

Hon sa: "Jag säger vad jag vill, skit samma om nån skräms
om det blir pinsamt för en del, så är det ändå dom som skäms
Jag har gjort fel ibland, jag vet, men ingen mening att ge opp
Jag tror det bor en liten hjälte i varenda liten flopp
Och jag vill hellre bli en sån, så har jag lärt mig det igen
för det finns nåt bra och stort i alla om och alla men"

refrain

Nu är det höst och allt är mörkt, jag skriver brev till fröken Svår
Jag måste veta hur det går, jag måste fråga hur hon mår
Du har din egen väg att gå, skit samma vilket håll
Det kanske blir en liten omväg men vad spelar det för roll
Alltid lär man sig väl nåt, det var väl så det skulle va
Det blir en massa spe och spott, men det är skit man måste ta

Varje stund, var minut, var sekund
Samma konstiga beslut
Det blir fel, slår bakut, allt går snett
men det tar aldrig riktigt slut"

Nunca realmente acaba

Era eu e a senhorita Difícil, a gente ia pra mesma direção
Talvez tenha sido um pequeno desvio, mas que diferença faz isso?
A noite estava tão calma e boa, e a lua era tão linda sobre os telhados

Ela tinha perdido tudo de novo, cada frase, cada esperança
A visão dela era um fundo sem fim, os sonhos dela eram um fracasso
Mas mesmo assim, enquanto caminhávamos, ela ria e falava e se mantinha acordada

Ela disse: "Agora eu limpei tudo, agora nada importa mais
Agora pode soprar pra onde quiser, porque tudo voltou ao zero
E aqui tudo pode recomeçar, agora posso ver o que eu reprimi
Agora vou me cuidar daqueles que nunca fizeram o que pensaram
Porque eu nunca quero ser assim, e aprendi isso de novo
Pode até servir pra alguém, mas não pra mim e não ainda"

refrão:
Cada momento, cada minuto, cada segundo
A mesma decisão estranha
Dá tudo errado, volta tudo, tudo sai do eixo
Mas nunca realmente acaba

O sol estava prestes a nascer, quando chegamos na casa dela
Ela tinha arrumado tudo e ofereceu chá e acendeu velas
Ela sorriu e disse: "Tá tudo bem, a gente é bem parecido
Tem quem acredita em Deus, e quem se entrega ao jogo
Todos sonhamos com a felicidade como se a vida tivesse dado errado"
Foi legal tomar chá e ouvir a senhorita Difícil pregar

Ela disse: "Eu digo o que quero, dane-se se alguém se assusta
Se fica constrangedor pra alguns, são eles que ficam envergonhados
Eu já errei às vezes, eu sei, mas não faz sentido desistir
Acredito que há um pequeno herói em cada fracasso
E eu prefiro ser assim, e aprendi isso de novo
Porque há algo bom e grande em cada 'se' e cada 'mas'"

refrão

Agora é outono e tudo está escuro, eu escrevo cartas pra senhorita Difícil
Preciso saber como ela está, preciso perguntar como ela se sente
Você tem seu próprio caminho a seguir, dane-se a direção
Pode ser um pequeno desvio, mas que diferença faz isso?
Sempre se aprende algo, era assim que tinha que ser
Vai ter muita palhaçada e cuspe, mas é uma merda que a gente tem que encarar

Cada momento, cada minuto, cada segundo
A mesma decisão estranha
Dá tudo errado, volta tudo, tudo sai do eixo
Mas nunca realmente acaba