Nånting större
Det sas på radion "Tidsvis uppehåll i Svealand"
Hon tänkte uppehåll är bra men inte nog
Jag skulle hellre se en riktigt bra förklaring
Och allt hon inte gjort, varenda tåg hon inte tagit
Står och tutar nere på gatan, bakom rullgardinen
Och hon vet att det är vår och att varje slant hon inte slängt
Har varit en onödig besparing
Och radion spelar låtar som hon glömt
Allting minner om en dröm som hon har drömt, hon säger
Här i bland ruinerna
Bland torra salta tårar
Här bakom rullgardinerna
Och alla uteblivna vårar
Här under askan utav sönderbrända drömmar
Ska vi bygga nånting större
Det står en man nere vid stationen
Och citerar nåt ur gamla testamentet
Och det syns så väl att han ljuger
När han talar om sin godhet och om satan
Och om livet som ett liv man borde skämmas för
Hon står och sneglar ner på torget
Där han predikar all sin rädsla inför Jesus
Och hon tänker "Jag vill aldrig vara rädd igen"
Och kväll blir natt och tankarna för stora
Det sjönk för djupt, nu har hon inget att förlora, hon säger
Här ibland ruinerna...
Jag går och aktar mig för vintern
Och för gråten och den stora depressionen
Jag har liksom gömt mig i ett halvår under täcket
För att skydda mig mot ensamheten och tvivlet
Och mot tomheten efter explosionen
Och jag ser stormen komma närmre och jag väjer
Tills hon ringer och jag svarar och hon säger
Här i bland ruinerna...
Algo Maior
Dizem no rádio "Pausa temporária em Svealand"
Ela pensou que pausa é boa, mas não é o suficiente
Eu preferiria ver uma explicação de verdade
E tudo que ela não fez, cada trem que não pegou
Está buzinando lá embaixo na rua, atrás da cortina
E ela sabe que é primavera e que cada centavo que não jogou fora
Foi uma economia desnecessária
E o rádio toca músicas que ela esqueceu
Tudo lembra um sonho que ela sonhou, ela diz
Aqui entre as ruínas
Entre lágrimas secas e salgadas
Aqui atrás das cortinas
E todas as primaveras perdidas
Aqui sob as cinzas de sonhos queimados
Vamos construir algo maior
Tem um homem lá embaixo na estação
E cita algo do antigo testamento
E dá pra ver bem que ele está mentindo
Quando fala sobre sua bondade e sobre satanás
E sobre a vida como uma vida da qual deveria ter vergonha
Ela fica espiando lá do mercado
Onde ele prega todo seu medo diante de Jesus
E ela pensa "Nunca mais quero ter medo"
E a noite chega e os pensamentos ficam grandes demais
Afundou fundo demais, agora ela não tem nada a perder, ela diz
Aqui entre as ruínas...
Eu vou me cuidar do inverno
E do choro e da grande depressão
Eu meio que me escondi por meio ano debaixo do cobertor
Pra me proteger da solidão e da dúvida
E do vazio depois da explosão
E eu vejo a tempestade se aproximando e eu desvio
Até que ela liga e eu atendo e ela diz
Aqui entre as ruínas...