Söndag 13.3.99
Hon känner efter om det här är att vara fri
Om det här är ett liv med någon mening i
Det är ingen som tjatar längre
Det är ingen här som ber henne stiga upp
Hon går och plockar och hittar sina gamla brev
Lite konstigt att läsa om gamla planer när hon vet hur det blev
Det är ingen som skriver längre
Det är ingenting här som är värt att skriva upp
Ändå känns det som om hela världen sjunger
Har du kommit nånstans
Har du sumpat din sista chans
Är du framme nu
Har du valt en väg att gå
och ett mål att sikta på
och är det verkligen du?
Är det verkligen du?
Det fanns stunder när hon visste hur det skulle va
Men det är som om hon glömt vad som var så bra
Hon har för länge sen tappat lusten
Har för länge sedan glömt vad som var värt nånting
Hon minns bara stunder i periferin
Hon minns dagar när dom sopade undan krossat porslin
Det är ingen som bråkar längre
Det är ingen här som börjar gräla om ingenting
Ändå känns det som om hela världen sjunger:
Har du kommit nånstans…
Hon känner efter om livet kan va lite mer
Det är grått som om ett moln träffat hennes kvarter
Det är ingen som pratar längre
Det är såna dagar som vänder allt upp och ner
Det är såna dagar som hela världen sjunger:
Har du kommit nånstans…
Domingo 13.3.99
Ela sente se isso é ser livre
Se isso é uma vida com algum sentido
Ninguém mais fica enchendo o saco
Não tem ninguém aqui pedindo pra ela levantar
Ela vai e pega, encontra suas cartas antigas
É meio estranho ler sobre planos passados sabendo como tudo ficou
Ninguém mais escreve
Não tem nada aqui que valha a pena anotar
Ainda assim, parece que o mundo todo canta
Você chegou a algum lugar?
Você perdeu sua última chance?
Você já chegou?
Você escolheu um caminho a seguir
E um objetivo pra mirar
E é realmente você?
É realmente você?
Houve momentos em que ela sabia como tudo deveria ser
Mas é como se ela tivesse esquecido o que era tão bom
Ela há muito tempo perdeu a vontade
Há muito tempo esqueceu o que valia a pena
Ela só se lembra de momentos na periferia
Ela se lembra de dias em que eles varriam o porcelanato quebrado
Ninguém mais briga
Não tem ninguém aqui começando a discutir por nada
Ainda assim, parece que o mundo todo canta:
Você chegou a algum lugar…
Ela sente se a vida pode ser um pouco mais
Está cinza como se uma nuvem tivesse atingido seu bairro
Ninguém mais fala
São dias assim que viram tudo de cabeça pra baixo
São dias assim que o mundo todo canta:
Você chegou a algum lugar…