Nordmark
Frid i landet jag finner
Min själ i forsen flödar
Vindens svaga sus om havet minner
Den nedgående solen fjällen glödar
Snövit topp i sommarsol glimmar
Ensam ulv över heden strövar
Fallets vattenslöja min syn dimmar
Och barmhärtigt mina sinnen dövar
Förlust i tanke, ensam jag går
I skogens och bergens hjärta
I detta land ljuva känslor förslår
Fördriver all mänsklig smärta
Ödemark, mitt hjärta fröjdas
Nordmark, fors utan band
Ödemark, Midnattsolen förnöjas
Nordmark, sinnesfridens land
Bäckfårans vitblå band försvinner
Över ljunghed, genom myr
Dimmor sina vackra nät spinner
Nordmark för mig så dyr
Rullande lanskap nedan mäktigt berg
Smaragdgröna kullar drar
Skogen mig omsluter, värmer in i märg
Vinden mellan träden far
Terra do Norte
Calma na terra eu encontro
Minha alma flui na correnteza
O fraco sussurro do vento lembra o mar
O sol poente brilha nas montanhas
Pico branco brilha sob o sol de verão
Lobo solitário vagueia pela charneca
O véu das águas do rio embaça minha visão
E misericordiosamente entorpece meus sentidos
Perda em pensamento, sozinho eu vou
No coração das florestas e montanhas
Neste país, doces sentimentos prevalecem
Dissipam toda dor humana
Deserto, meu coração se alegra
Terra do Norte, correnteza sem fim
Deserto, o sol da meia-noite se alegra
Terra do Norte, terra da paz de espírito
A fita azul e branca do riacho desaparece
Sobre a charneca, através do brejo
Névoas tecem suas belas redes
Terra do Norte, tão preciosa para mim
Paisagens ondulantes abaixo de montanhas majestosas
Colinas verde-esmeralda atraem
A floresta me envolve, aquece até a medula
O vento passa entre as árvores