När Döden Sträcke ut Sina Vingar

Quando a Morte Estende Suas Asas

När Döden Sträcke ut Sina Vingar

Um mundo e seu povo, vivendo em alegriaEn värld och dess folk, i glädje leva
Almas confusas, tateando na luzFörvirrade små själar, i ljus de treva
Sorrindo, mas ah, tão incompreensivas e amargasLeende, men ack så oförstående och svarg
O rosto da ganância mostra seu verdadeiro euGirighetens ansikte visar sitt sanna jag

Amarra, vento da alma, com mensagens sobre a morte e o fim sem fimBind, själsliga vind, med bud on död och oändligt slut
Como um cobertor frio, suas asas se estendemSom ett kallt täcke bredes dina vingar ut
Terra, terra desolada, tão devastada, árida e sombriaJord, öde jord, så utplånad, karg och dyster
Como a peste levou vidas humanas, você é engolida pelo seu brilhoSom pesten tog mänskligt liv dun u slukas på din lyster

Eu abro meus braços e embalo você para o descansoJag öppnar min famn och vaggar dig till ro
Eu pego a última chama, o último lar terrenoJag tar den sista flamman, det sista jordliga bo
Eu levo a luz para meu coração e a apagoJag tar ljuset till mitt hjärta och släcker det
Eu levo seus sonhos e sua esperança desaparece na eternidadeJag tar era drömmar och ert hopp försvinner i evighet

Ansiedade e desespero, profundos na alma, gravadosÅngest och förtvivlan, djup i själen rista
Sobre aqueles que um dia carregaram a centelha da luzPå de som en gang burit ljusets gnista
Terra, terra desolada, você nunca mais terá uma vidaJord, öde jord, du aldrig igen ett liv kommer att få
Nenhum caminho, nada que obscureça a esperança que vocês alcançarãoInga vägar, inget skymmer af hopp er kommer att nå